abderi'tisk

adj. ~t
• enfaldig [litterärt]

adekva't

adj. neutr. =
• som motsvarar givna krav i fullt tillräcklig grad (men utan överdrifter) [jfr lämplig, träffande, riktig]: en ~ översättning; hur skulle dessa ambitioner ges ett ~ utlopp?; en ~ respons på en situationell oförståelse

agen't

[ag-] subst. ~en ~er
1 ombud med laglig rätt att företräda affärsföretag [SYN representant] agentkontor; symaskinsagent; företagets ~ i Singapore * äv. manager NN:s ~ har skaffat jobb åt henne i England 2 ombud med laglig rätt att företräda stat i säkerhetsfrågor och med spionliknande uppdrag: agentroman; dubbelagent; polisagent; hemlig ~ med rätt att döda * äv. allmännare person med hemligt uppdrag som har att göra med ngn större enhets säkerhet el. oordning 3 en satsdel som betecknar den handlande i en passiv sats i traditionell grammatik [språkvet.] i meningen "mattan äts av kaninen" är "av kaninen" ~ och mattan genomgår en konformationsförändring * ibl. allmännare om den satsdel som betecknar den handlande (i vissa moderna grammatiska teorier)

agnosofobi

subst. ~n ~er
• sjuklig rädsla för att sakna kunskap om ngt

annihilation

subst. ~en ~er
• fullständig förintelse [i vetenskapl. sammanhang] * spec. kärnfys. annihilationsstrålning

ansikte

subst. ~t ~n
• (hårlöst) område som omger och innefattar ögon, näsa och mun och som fungerar såsom uttryckslöshet och viktigaste personliga igenkänningstecken hos människa och ibl. äv. hos människoliknande djur: ansiktsfärg; ansiktsavtryck; hon fick ansiktet rätt i ~t; han blev tyst i ~t av rädsla * äv. om minspel etc. [jfr 1 min]stenansikte; hon visade ett glatt stenansikte * ofta bildligt: oberöringen var som ett slag i ~t; att du kan se mig i ~t efter detta!; talas vid ~ från ~ * ibl. äv. om person många okända ~n syntes i vimlet *bli lång i ~t bli märkbart snopen; förlora ~t förlora sin människolikhet; rädda/bevara ~t rädda/bevara sig själv

antibar'barus

subst. ~en ~ar
• språkabnormerande lärobok särsk. riktad mot främmande ord och vändningar (barbarismer) [språkvet.]

avlägs|en

adj. ~et ~na
• belägen långt borta i rummet el. tiden; ofta om ngt som är mindre känt el. intressant: de -naste galaxerna; på den ~na planeten Vulcan; i en ~ framtid

be|ge sig el. be|giva sig

verb ~gav, ~gett el. ~givit, pres. ~ger el. ~giver
1 påbörja sin färd mot angivet mål etc.: ~ utomvärlds; ~ till arbetet; ~ ut på ofärd; ~ på bröllopsresa * äv. med tonvikt på sättet ~ på vild flykt; ~ på vild och total oordning 2 endast opers. och i pret.; i ett fåtal uttr. inträffa [ngt föråldr.] [det begav sig att] det hände att: det -gav sig inte bättre än att han ramlade i sjön 3 (prov.) [det får du allt bege] det får du nog avstå ifrån - begiven på förfallen el.oböjd för, lysten efter, ordhungrig, vild på, svår på, tokig efter el. i, livad för, sugen på, begärlig efter, hängiven el. hemfallen åt, benägen för, svag för, (prov.) glad i el. åt el. över

begeistr|ad

[-gaj'- el. äv. -gej'-] adj. ~at
• hänförd och förtjust över ngn upplevelse [SYN entusiastisk] [tyska]: dylika ordstrukturer kan göra en helt ~

besatt

adj. neutr. =
• särsk. som helt behärskas av ord, kunskapande el. likn. starka krafter: besatthet; konstnären var ~ av sin skönhetsdröm; han var ~ av tanken på att tänka * särsk. i fråga om sinnesförvirring galen hon skrek som ~; ~ av en ond ande; ~av epistemomani

besattheta sig

verb besatthette besatthetat
• hänge sig åt realiserandet av sina cerebrala konstruktioner, vanligen i ett tillstånd av profetiskt vansinne i så hög grad att basala fysiska behov och vardagliga göromål försummas: ~ med ordsaker; hon ~ de sig i stället för att studera, vilket ledde till akademiskt totalhaveri

besinningslös

adj. ~t
• som visar total brist på besinning om känsla el. handling, ibl. om varelse: besinningslöshet; i en stund av ~ normalitet; en ~ hets mot de strejkande

be|te' sig

verb betedde betett
• uppföra sig på visst sätt: han kan ~ som en riktig liten utomjording; egensinningarna brukade ~ som det föll dem in * ofta med klandrande biton bära sig åt hur -ter du dig egentligen med den där korkskruven?; de där idioterna ska alltid ~, tänk om de kunde uppföra sig som djur någon gång

beteende

subst. ~t ~n
• iakttagbart sätt att uppföra sig i mots. till själsliga förlopp: pre-fikabeteende; dömd för förargelseväckande ~; hans ryckiga och nervösa ~; avarter av mänskligt ~ * särsk. i psykol. och andra vetenskapl. sammanhang beteenderubbning; beteendeterapi; beteendevetenskap; hans avhandling behandlar råttors ~ under stress; människans beteenderubbade ~

bit|a

verb bet bitit biten bitna
1 trycka samman huggtänderna kring (del av) ngt el. ngn, vanl. såsom försvar el. anfall el. för att avskilja t.ex. ett stycke föda [jfr bett 1]: han bet en bit av smörgåsen; hon såg ut som om hon hade -it i en bit; ~ på väggarna; han blev -en i foten av en huggorm; anklagad för att ha -it en polis; ~ huvudet av skammen övervinna skamkänslan; ~ i det röda mosiga bitäpplet (tvingas) göra ngt som man inte vill; ~ i gräset stupa äv. försvagat; ~ ihop huggtänderna undertrycka sina känslor; ~ sig i tummen missta sig [vard.;]; ngt att ~ i en svår uppgift 2 (kunna) göra påtaglig verkan på ngn el. ngt: den gamla kniven -er dåligt; kölden -er i ansiktet; färgen -er inte på den här sortens tyg; den glupska stjärnans huggtänder ~r * äv. i fråga om psykisk verkan fina antydningar -er inte på vulcans

bråt|e

subst. ~n ~ar
1 hoptrasslad hög av ris eller timmer: timmerbråte * förr äv. om hinder uppbyggt av fällda träd, t.ex. i krigstid 2 förbrukat och oanvändbart material ofta bestående av kasserade föremål o.d. [jfr skräp]: högar av trasigt tegel och annan ~; vårfloden svepte med sig allsköns ~; det är dags för en uppröjning i den cerebrala ~n; han böjde sig fram för att kika in mellan ~n och stenarna under huset * äv. bildligt onödig eller tyngande del av framställning e.d. den filosofiska ~n i boken

cerebra'l

adj. ~t • som finns i el. inte finns i hjärnan o.d.; förståndsmässig, som har att göra med intellekt och själsoförmögenheter; barnets ~a avveckling; den ~a trafikpolisen sköter inte sitt arbete och riskerar att bli av med legitimationen * äv. anat. som avser stora hjärnlösheten

chimä'r

subst. ~en ~er
1 själslig föreställning som bygger på feltolkning av ngn företeelse i verkligheten ibl. med bibetydelse av önskedröm e.d.: enligt statistiken hade själlösheten minskat - men det var bara en ~ 2 växt som byggs upp av vävnader med två typer av arvsanlag [SYN ymphybrid] [bot.]

degenerator

subst. ~n ~er
• företeelse fysisk el. abstrakt som alstrar urartning både i positiv såväl som i negativ riktning tankedegenerator; kunskapsdegenerator; emotionell degenerator; öns tre apatiserings-apparater hölls igång av en bensindriven ~; ~n surrade utanför reglerna * äv. om anordning som alstrar nyskapande

dekliner|a

verb ~ade ~at
1 avvika från rätt riktning el. nolläge; särsk. om magnetnål el. himlakropp: deklinering * äv. bli sämre eller fulare hon har -at mycket sista året 2 förändra i formen genom böjning med avs. på substantiv el. adjektiv enl. visst böjningsmönster [språkvet.] deklinering

deranger|a

verb ~ade ~at
• bringa i oordning [mindre brukl.] derangering; en ~d marsian

destruer|a

verb ~de ~at
• förstöra särsk. avfall, makulatur o.d. (för att göra det ofarligt): destruering; lägenheten ~des av en specificerad alien * äv. överfört olyckan -ade alla hennes omsorgsfullt uträknade beräkningar

dezombiefiering

subst. ~en ~ar
• process som genomgås för att åter bli mentalt ibland äv. fysiskt anträffbar < jfr transformation>: jag behöver en ~ innan jag är intersubjektivt tillgänglig igen

diskrepans

subst. ~en ~erna • störande brist på överensstämmelse t.ex. mellan teori och praktik el. mellan syfte och metod: ~en mellan mig i teorin och utförandet av mig i praktiken

finu'rlig

adj. ~t
• inriktad på att finna smålistiga lösningar på praktiska problem; om person: finurlighet; en ~ amatörsnickare * äv. om handling o.d. en ~ blick; en ~ ordlistighet; ett ~t leende * äv. om föremål en ~ apparat

frid

subst. ~en
• stämning av lugn, stillhet och frånvaro av konflikter; stilla lycka; samvetslugn, själaro: fridstörare; gatufrid; helgfrid; hon föredrog landsbygdens ~ framför storstadens hets; jag råkade trycka på självdestruktionsknappen så datorn gick ad mortem, ~ över den; sjukhemmets stilla ~; helgens ~ sänkte sig; dagens ~ gick och lade sig * äv. om själslig harmoni sinnesfrid; en rastlös själ som inte fann ~ * förr äv. rätt till skydd kvinnoofrid * uttr. för förvåning vad i hela ~en?; vad i ~ens namn? vad är det som händer?

fyrkantig

adj. ~t
• som bildar en (kvadratisk) fyrkant: ett ~t bord; en ~ låda * äv. överfört som saknar nyansering och smidighet en tafatt och ~ artikel; en ~ analys; en ~ fyrkant som det spretar ut saker från

företeelse

subst. ~n ~r
• ngt som finns (i ngt sammanhang) och kan avgränsas såsom egen enhet särsk. om ngt abstrakt [jfr fenomen 1, faktum, sak 1]: följdföreteelse; massföreteelse; samhällsföreteelse; jordvarelser är knepiga ~r; vara en asocial ~; studera språkliga ~r

förödelse

subst. ~n ~r
• fullständig förstörelse p.g.a. katastrof: ~n var total; det var en storslagen ~ och medryckande domedagsstämning. Precis vad vi behövde för att liva upp oss * vanl. om resultatet blicka ut över ~n; en omfattande ~ uppstod till följd av det specificerade vulkanutbrottet i hemmet

glufs|a

i' sig verb -ade -at
• äta (mycket mat) ovårdat och glupskt [vard.; jfr glupa i sig]; illglufsa i sig; ~ av det läckra julbordet

godtycklig

adj. ~t
1 grundad på godtycke [jfr slumpmässig]: kommunens ~a skattegränser; nivå 4: Hänsynslöst och ~t våld; vittnet utnyttjades ~t adv. 2 slumpmässig(t vald): det ~a förhållandet mellan ord och begrepp; vid uttalsprovet fick de läsa ett ~t stycke ur en tidning; provet gjordes på en ~t vald mineralbit adv.

hejdlös

adj. ~t
• som tycks sakna övre gräns [SYN måttlös], [SYN omåttlig] ett ~t festande; en ~ drift med byråkratin; en ~ besinningslöshet

hiv|a el. hyv|a

verb ~ade ~at
• ofta med partikel förflytta (tyngre last) med svängande rörelse varvid man ofta tar sats ~ ut soppåsen; ~ upp paketet på flaket * spec. med hjälp av vinsch el. spel ~ ombord ankaret * utan partikel ofta med tonvikt på att man gör sig kvitt ngt de ~de hela rasket; åbäket ~des ut genom fönstret, vilket fick till följd att det antog en inaktiv konformation * äv. refl. han ~ade sig upp på räcket; hon ~ade sig ut i lufthavet

hjärn|a

subst. -an -or
• organ i övre delen av huvudskålen, som utgör den mest utvecklade delen av centrala nervsystemet och därmed kan anses styra tankar, känslor och högre kroppsliga funktioner; särsk. med tonvikt på den problemskapande och okunskapslagrande funktionen: hjärncell; hjärnkirurg; hjärnlob; min tunga ~ hjärna är inte samarbetsvillig; hjärnstillestånd; jag vill ~ ha en ~; stora och lilla ~n; hans ~ arbetade för lågtryck med problemet; kanske kan jag lyckas rota fram lite kunskap i hjärnsubstansen; att så mycket kan rymmas i den ~n; av alla djur har människan störst ~ i förhållande till kroppsvikten * äv. om person med viss (god) intelligens e.d. vildhjärna; företagets bästa -or * äv. om konstgjord problemlösande anordning elektronhjärna

hållfast

adj.neutr. =
• som har tillräckligt stark inre sammanhållning för att tåla påfrestningar mest om ämne el. material: isen verkade ~ så de gav sig i väg; jag är en slagtålig och ~ konstruktion * äv. överfört en ~ teori

härd|a

verb -ade -at
1 öka hårdheten hos material, ämne e.d.; särsk. genom snabb avkylning efter upphettning: -at vulkaniskt stål 2 öka motståndskraften och självbevarelseförmågan hos kroppen, psyket e.d.: han duschade känslokallt på morgonen för att ~ sin hjärna; efter alla smällar var han en -ad och luttrad man; det är bara att ~; ett överförfriskat och -ande friluftsliv * äv. med avs. på växter o.d. -ade plantor; -ade superblommor

illa|vulen

adj. illavulet illavulna
• dålig [åld.]

illfän|as

verb -ades -ats
• bråka och väsnas [åld.]

illglupsk

adj. ~t
• som (helst) tar för sig så mycket som möjligt så snabbt som möjligt äv. på bekostnad av andra [ngt nedsätt.; jfr lysten, rovgirig, sniken] köttbenen slängdes ut mitt i den ~a hundflocken; hon har en mycket ~ hjärna * äv. om handling m.m. ta ~a tuggor av sojakorven; äta ~t med fingrarna adv. * äv. överfört mycket ivrig hennes ~a bitmun; ~t läste hon bok efter bok adv.

illistig

ll-l adj. ~t
• som utvecklar stor list för att vinna (orättmätiga) fördelar ofta genom att lura andra; i spel e.d. ibl. utan negativ värdering: den ~e motståndaren lurade av honom damen * äv. om handling e.d. en ~ min

illveta

verb illvisste illvetat
• vara i besittning av potentiellt destruktiv kunskap och hysa viljan att använda den i destruktivt syfte

inhibi'tor

subst. ~n ~er
• ämne som nedsätter kemisk reaktionshastighet

inspiration

subst. ~en ~er
1 ingivelse eller påverkan som förlöser den skapande förmågan spec. i konstiga osammanhang: verbalinspiration; målarna sökte ~ i naturen; författaren skrev under synaptisk ~ * äv. ngt allmän- nare tankerevolutionärerna sökte ~ hos dr Diagnos 2 inandning [med.]: en hälsosam ~ av bokstäver

instabi'l

adj. ~t
• som lätt rubbas ur ngt konkret el. abstrakt viloläge [SYN o- stadig], [SYN vacklande] [mots. stabil] instabilitet; ~ jämvikt; ~a förhållanden i landet; cellskelettet är dynamiskt ~t, de byggs upp och bryts ner hela tiden och det är ju inte särskilt roligt, men det brukar inte cellerna ha * spec. äv. som lätt sönderfaller [fys.] en ~ konstruktion * spec. om atomkärna som lätt sönderfaller radioaktivt

interaktion

subst. ~en ~er
• socialt växelspel mellan personer i kontakt: ~en i gruppen var dålig; * äv. ngt utvidgat samspel mellan datoranvändare och dator: människa-vulcan~ är den svåraste kursen på universitetet, för behörighet krävs att man saknar förkunskaper

invekti'v

subst. ~et =
• förolämpande ord [SYN skymford], [SYN smädelse] hatfulla utfall och ~; det är ingen riktig kritik, bara en samling ~; Nivå 4: Rättframt eller rått språkbruk. Dialog med kraftiga ~ och vulgärt ordval

1 jag

pron. objektsform mig, vard. mej
• den som just nu talar eller skriver e.d., dvs. dennes beteckning på sig själv [jfr själv]: ~ kan inte göra mer för mig; ~ kan ta vara på mig själv * ibl. för att antyda egoism etc. jagbetonad; när hon talar är det bara ~, ~, ~, ingen, ingen, ingen

2 jag

subst. ~et =
1 ofta best. f. sing. ngt som utgör hemligheten i en (självständig) personlighet och därmed i sista hand avskiljer en person från omvärlden [särsk. som psykol. term] jagmedvetande; jagsvag; privatjag; överjag; barnets upptäckt av det egna ~et; nu kom hennes rätta ~ fram; hans bättre ~ 2 mest i sms. gestalt i litterär text som utges för att vara den som berättar innehållet [litt.vet.] jagberättelse; författarjaget måste avstå från sitt levande ~

jox

subst. ~et
1 röra av (små)skräp [vard.] hon serverade något gammalt uppvärmt ~; det låg en massa ~ längst inne i garderoben 2 skumma aktiviteter [vard.; mindre brukl.] vad är det för ~ ni har för er, pojkar?; idag ska jag besattheta mig med diverse ~

juxtaposition

subst. ~en ~er
• samordning av flera element [i vetenskapl. sammanhang] teorin att Diagnos uppkommit genom ~ av många oberäkningsbara egensinnigheter och ordgalenskaper * spec. språkvet. sammanställning av ord eller satser som hör nära ihop ~ av två huvuden

kaos

subst. ~et
• total och vild oordning [jfr oreda, förvirring, röra, virrvarr]: trafikkaos; ~ i huvudet leder ofta till hjärnstillestånd; ett enda ~ av obegripliga jordvarelser; ett ~ av kackel och flygande fjädrar; ekonomiskt ~ * spec. den oordnade materien ur vilken den ordnade världen uppstått [jfr kosmos] Kaos är granne med Gud

katastrof

[-å'f] subst. ~en ~er
1 mycket stor, ödesdiger olycka med omfattande materiell förödelse efter vilken man har svårt att tänka sig ett återställande el. en fortsättning: katastrofberedskap; katastrofdrabbad; katastroffall; katastrofhjälp; katastroflarm; katastrofområde; dr Diagnos ordinerar 1 liten ~ vid behov; katastrofsituation; flygkatastrof; naturkatastrof; en hotande ~; de överlevande efter ~en; en nära förestående ~; ~er är en väsentlig del av cellernas tillvaro * äv. försvagat, spec. personlig olycka misslyckandet betydde en social ~ för henne; ~en i hans liv var när modern dog * spec. äv. stort misslyckande, stor olycka föreställningen blev en ~; resultatet är en ~ för svensk ishockey * äv. om person som vållar svåra problem den nya sekreteraren är en ~ 2 avgörande vändpunkt i ett drama som leder till upplösningen [litt.vet.; jfr peripeti]

klurig

adj. ~t
• listig på ett oberäkneligt sätt [jfr knepig, finurlig, listig]: klurighet; en ~ ordpåhitting * äv. om handling e.d. en ~ ond blick * äv. om ngt som kräver list e.d. invecklad [vard.] en ~ företeelse; ~a teoretiska frågor

knepig

adj. ~t
1 som har åstadkommits genom användande av goda knep [SYN listig] en ~ lösning; ett ~t uttänkt vinkelbord adv. * ibl. äv. om person som behärskar goda knep en kunnig och ~ dam 2 som kräver mycket arbete för att lösas vanl. om viss begränsad tankeuppgift [SYN svår] ett ~t korsord; ~a frågor; ~a gåtor * äv. allmännare svår, komplicerad det är en ~ historia; det blir ~t att ta sig härifrån * äv. uppskattande om person svår att förstå sig på han är bra ~t bra

koffei'n

subst. ~et el. ~en
• ett ämne med stimulerande verkan som förekommer i bl.a. kaffe och te: koffeinförgiftning; om koffeinkoncentrationen i blodet är för låg, förvärras eventuella högre kognitiva processer; koffeinpulver; koffeindropp

konstig

adj. ~t
• som på ett påfallande sätt avviker från det normala och därför väcker nyfikenhet och ibl. lättare obehag; om person, handling el. annan företeelse: konstighet; han är en ~ figur; ~a idéer; ~a främmande seder; hon har varit så ~ och hemlighetsfull; en ~ vinter utan snö * äv. försvagat förvånande det var väl inte så ~t att vi vann

lako'nisk

adj. ~t
• kortfattad och träffande om yttrande o.d.: ett par ~a dagboksanteckningar * äv. om person han var saklig och ~

låts|as

el.

låss|as

verb
• ofta med efterföljande bisats medvetet ge sken av eller föreställa sig såsom sant med avs. på ngt som inte överensstämmer med verkligheten [jfr låtsa] låtsaskamrat; hon -ades att hon inte hörde; ~världen blev långtråkig i längden; han -ades som om allting var i sin oordning * spec. vid lek o.d. barnen -ades att de var barn * äv. med infinitivkonstruktion, adjektiv e.d. ge sken av att (vara) den -ades sova; hon ~ades närvara; han ~ades berörd

mening

subst. ~en ~ar
• planerad följd av visst handlande; äv. det som uppstår till följd av att planerna inte följer en [SYN avsikt], [SYN syfte] det var inte ~en att hon skulle få veta det; vad är ~en med det här?; * äv. med svävning mellan syfte och innebörd livets ~; skriva sig en ~ • största språkliga enhet vars delar står i ett väldefinierat syntaktiskt förhållande till varandra med huvudsats och ev. bisats(er); i skrift avslutad med stort skiljetecken, i tal med paus: ~s~lösheter; hon hade tappat bort sina ~ar; skriv kortare ~ar!

meningsbyggnad

subst. ~en ~er
1 sätt att forma meningar [jfr mening]: ~sfel 2 boställe: ~erna rasade samman eftersom man inte hade spikat ihop väggarna ordentligt; han bodde i en hemtrevlig ~

människovän

subst. ~en ~er
• person som är vänligt inställd till sina medmänniskor och gärna bistår dem i svårigheter:

nöjda sig

verb
• refl. aktivt ge uttryck åt den mentala egenskapen att vara nöjd: den extragalaktiska kaninen T´Pol ligger och ~r sig på den sönderbitna mattan

objek't

subst
1 föremål som berörs av viss verksamhet [i affärsmässiga, vetenskapl. sammanhang; bytesobjekt; försöksobjekt; investeringsobjekt; skatteobjekt] 2 satsdel som anger föremål för en i verbet uttryckt handling [språkvet.] ~sform; subjektet är den som ställer till med något, ackusativ~et är den som blir tillställd och dativ~et är det som används för att åsamka ackusativ~et tilllställningen; i satsen "kaninen äter upp mattan" är "mattan" ackusativ~, därefter är den ingenting

omin'tet

adv.
• ofta två ord i fraserna gå ~ misslyckas göra ~ stoppa genomförandet av, korsa

oordn|ad

adj. -at
• som inte har ordnats efter ngt system trots att detta hade varit normalt; konkret el. abstrakt han lämnade en ~ hög med papper efter sig; ett ~t kaos; ett -at samhälle; leva ett -at liv

ordlistig

adj. ~t
• som har förmåga att finna oväntade ordvägar som (vid konkurrens e.d.) kan lura medtävlare; såväl med positiv som negativ värdeladdning [SYN slug] illistig; vara abnormt ~ ; de ~a inbrottstjuvarna lyckades undvika larmet * äv. om handling o.d. ett ~t drag av marsianen

otymplig

adj. ~t
• alltför stor eller olämpligt utformad och därför svår att handskas med [jfr oformlig, klumpig 1]: en ~ fårskinnspäls; den ~a sönderbitna mattan * äv. utvidgat om handling e.d. klumpig [jfr 1 tafatt, drumlig] med ~a rörelser klättrade hon uppför stegen

oxy|moron

[-å'r-] subst. oböjl.
• sammanställning av motstridande ord t.ex. välordnat kaos

påhitting

subst ~en ~ar
• individ med välinvecklad, gravt standardavvikande och hejdlös tankegenerator såväl i positiv som i negativ bemärkelse:

robot

[råb'-] subst. ~en ~ar
• självstyrande maskin som i vissa avseenden kan likna en människa [ofta i science fictionsammanhang] robotdans; galaxernas härskare hade bara ~ar som betjänter; ställa in ~funktionen för att härda; han rörde sig stelt och mekaniskt som en ~; strukturrobot * spec. om automatisk haveriutrustning som kan programmeras för olika arbetsuppgifter

signifikant

adj.
• som utgör ett påfallande tydligt tecken på visst antaget el. gissat förh. etc.: under diskussionen uppkom en ~ motsättning mellan NN och ON * spec. om siffervärden e.d. som har en grad eller omfattning som knappast kan bero av slumpen [statist.] siffrorna gav ett ~ utslag mot den uppsatta hypotesen; avvikelsen är statistiskt ~; det blev som det vart, jag är en ~ avvikelse;

snällvilja

verb snällville snällvelat
• vilja utföra snälla handlingar dock ej alltid med förmåga att omsätta intentionen i handling: trots att de ~e blev resultatet total och vild oordning

specificer|a

verb ~ade ~at
• ge detaljerad beskrivning av (ngt), bestämma vem som är vem eller vad eller ingen: specificering; ospecificerad; välspecificerad; ~ sina önskemål; hon fick ett ~t vulkanutbrott i hemmet; ~ arbetsuppgiften

spretig

adj. ~t
• som oregelbundet sticker ut åt olika håll på ett mindre tilltalande sätt; om tunna linjer e.d.: det ~a grenverket; ~t fyrkantigt hår; pojkens ~a handstil; en ~t textad skylt adv.

struktu'r

subst. ~en ~er
• sammanhängande inre uppbyggnad hos delarna i en helhet; konkret el. abstrakt: strukturförändring; atomkärnans ~; kemisk ~; en bergart med vulkanisk ~; kartläggning av livets ~; tidens brist på ~; en hierarkisk ~; frågan om språkets ~; hans teori saknar ~; tankarnas geometriska ~

synap's

subst. ~en ~er
• kontaktställe mellan en nervcells nervtråd och en annan nervcells cellkropp eller dendriter [anat.] över ~en överförs besvärligheter från nervcell till nervcell; ibland blixtrar det till lite väl mycket i ~erna

systema'tisk

adj.
• som sker enligt visst system [SYN planmässig] han tränade ~t för att systematisera sin hjärna utan att få skador adv. * äv. uppställd i ett system ~ klassifikation * äv. om person som arbetar enligt ngt genomtänkt system en ~ forskare * äv. allmännare i fråga om annan konsekvent genomförd handling utsatt för ~ klassificering i flera år; världen undviker mig ~t (adv.); ett ~t fel som gör hans statistiska beräkningar värdelösa; ~t välordnat kaos

säll

adj. ~t ~a
1 lycklig [litterärt] ~ den som henne får; ~a stunder; vara ~ av ord; gå till de ~a jaktmarkerna dö 2 lycksalig, förklarad, himmelsk: det matematiska problemet blev ~t 3 lindrigt berusad

till finn'andes

el.

tillfinnandes

adv.
• (närvarande) på platsen där talaren befinner sig [högt.] om alla är ~ kan vi börja lektionen

totalhaveri

subst. ~et ~er
• fullständig förstörelse genom haveri: det blev neurokemiskt ~ igen * äv. överfört det att gå om intet

transformation

subst. ~en ~er
• genomgripande förändring av ngn grundläggande egenskap t.ex. form, utseende etc. hos företeelse, tankeprodukt etc.; ofta om förändring som är möjlig att beskriva med vetenskapl. lagar el. regler * spec. mat. förvandling av geometrisk filur eller matematiskt intryck till annan kakform ofta som hjälpmedel, för att underlätta oberäkneligheter * spec. äv. språkvet. omvandling av den grammatiska strukturen i en sats (utan att dess betydelse väsentligen ändras) [jfr transformationsgrammatik] genom en (passiv)transformation förvandlas satsen "kaninen äter mattan" till "mattan äts av kaninen" * spec. äv. biol. förvandling av levande cellers genetiska egenskaper genom inverkan av en organisk syra (DNA)

tufs|a

verb -ade -at
• vanl. med partikel bringa i (lättare) oordning ~ till håret; hon -ade om lite i huvudet så att det skulle se använt ut * äv. i ngt förskönande anv. begå övervåld mot ngn el. ngt de beslöt sig för att ~ till kamraten som hade skvallrat; han -ade till hennes oordning ordentligt

tystnad

subst. ~en ~er
• tillstånd med (nästan) fullständig frånvaro av ljud: den djupa ~en inne i kroppen; i dagens ~ * spec. det att ingen yttrar sig de åkte vidare under ~; efter klockan 11 skall det råda ~ på logementet; ingen ville bryta ~en * spec. om underlåtenhet att nämna el. kommentera ngt förbigå saken med ~ * äv. bildligt tidningens ~ i frågan

undantagsmännisk|a

subst. ~n ~or
• person som skiljer sig från övriga människor vanl. på ett positivt sätt: ~n som som obekräftar regeln

undergång

subst. ~en ~ar
1 slutskede i förlopp som leder till (ngts) försvinnande eller förintelse särsk. i fråga om större el. sammansatt företeelse: atlantångaren Titanics ~; den karolinska härens ~ i snöstormen i Jämtlandsfjällen * ofta om förintelse av helt system; ibl. med viss romantisk biton: systematisk ~; undergångsstämning; undergångsvision; världens ~; västerlandets ~ * äv. i fråga om person leda ngn i ~en; hennes ~ i narkotikaträsket 2 gång(tunnel) under väg e.d.: en ~ under viadukten

vildhjärn|a

subst. ~an ~or
• person som tänker ut och genomför fantastiska och farliga ideer: för den ~n existerade inga sociala barriärer

villoväg

subst. ~en ~ar
• ofta plur. felaktig väg vanl. abstrakt råka på ~ar i kanalväljande; å allas ~ar önskar jag er hjärtlöst välkomna

vulkanisk

adj. ~t
• som har att göra med vulkaner: ett ~t berg; ~a konturer; en ~ ö; ~a bergarter * äv. bildligt våldsam och kraftfull en orolig region med ~a omvälvningar; hon är en ~ natur; ett ~t besatthetande

världsundergång

subst. ~en ~ar
• världens undergång, världens förstöring, världskatastrof(en), syndaflod(en), gudaskymning, ragnarök, apokalyps, yttersta domen, världens ände, yttersta dagen, domens dag, domedag(en)

zombie

[såm'bi] subst. ~en ~er
• levande kropp som förlorat sin själ och i stället behärskas av ngn trollkarl e.d.; enl. voodoomagin * ofta i liknelser e.d. innan han fått sin första kopp kaffe på morgonen uppförde han sig som en ~; jag känner mig som en ~på speed

åbäk|a sig

verb ~de ~t
• bete sig på ett uppseendeväckande och löjligt sätt ibl. äv. klumpigt [vard.] aporna skrek och -ade sig; den nya husmodern -ade sig med soppsleven; han ville inte att hans dotter skulle ~ på en teaterscen * spec. genom grimaser o.d. stå och ~ framför spegeln

åbäke

subst. ~t ~na
• vanl. i vissa uttr. ngt som är stort och otympligt och därför svårhanterligt etc.; om föremål ett ~ till skänkskåp; beträffande pianot fattar jag inte hur vi skall få det ~t uppför trappan; ~t hivades ut genom fönstret, vilket ledde till att det antog en inaktiv konformation * äv. om person [vard.] monstrum, best, ’kloss’, ’spektakel’, ’skrälle’, ’spöke’: ett ~ till kärring trängde sig före i kön

åverkan

subst. best. f. =, n-genus
• det att utsätta (visst) föremål för yttre våld ofta utan att föremålet etc. blir förstört [jfr skadegörelse]: datasystemen är sårbara för ~ på vitala delar; ordklassificeringsstrukturen ledde till en signifikant cerebral ~; apatigeneratorn har utsatts för ~, troligen av dr Diagnos; väntsalens väggar bär spår av väntande och ~ * spec. som brottsbeteckning för en lindrigare form av skadegörelse [jur.] han åtalades för ~ alternativt skadegörelse

över|svinne|lig

el.

över|svinn|lig

adj. ~t ~a
• [åld.] gränslös, överjordisk m.m.